jag förtår faktiskt inte hur du tänker nu. jag vet att du ser att du sårar oss, det vet jag så himla väl.
så varför ? varför ? varför ? varför ? kan du förklara ? varför gör du som du gör ? vad har vi gjort ? vi försöker hjälpa dig , men allt vi får tillbaka är bara skit. du förstår ju inte att du behöver den hjälpen du kan få. jag vet att det inte hjälper , vad jag än skriver, så kommer du ju inte lyssna iaf. du måste bestämma dig själv, vi kan inte tvinga dig , men vi älskar dig , jättemycket . det gör vi verkligen. men du måste skärpa dig nu. gör du inte det så kommer du inte bara förstöra för din mor, utan för oss andra i familjen också. mamma och pappa har pratat om att separera , det låter så dumt och säga , men de är tack vare dig. för dom klarar inte av att ta hand om dig, du vill ju inte ha våran hjälp, de här har ju håligt på i några månader nu, jag förstår våran mamma och pappa. dom orkar inte längre. dom tycker det här är förjävligt, jag förstår inte hur du tänker? tycker du att det är kul att se våran älskade lilla mamma så himla sårad som hon blir varje gång du börjar jävlas? tycker du verkligen att det är så kul innerst inne ? jag tror faktiskt inte du tycker de. jag hoppas verkligen inte de iaf. jag vet inte vad jag ska skriva, för jag är så ledsen , sårad & arg på samma gång. den känslan jag har nu , det går inte beskriva. jag förstår inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar